Resultatet i korthet

Vi har genomfört utredningen genom flera delstudier. Bland annat har vi analyserat geografiska data och enkäter samt intervjuat representanter för skolor och bokningsansvariga i kommunerna. Här lyfter vi fram fem slutsatser från vår omfattande studie. Dessa bedömer vi som särskilt intressanta utifrån utredningens huvudsakliga frågeställning om att kartlägga idrottsrörelsens tillgång till idrottsanläggningar på skolfastigheter.

Skolorna är viktiga platser för idrottsrörelsen

Utifrån hypotesen att skolfastigheter främst har anläggningstyperna idrottshall/ gymnastiksal samt bollplaner har fokus legat på dessa typer. En delstudie av geografiska data för samtliga bokningsbara hallar och bollplaner i Sverige visar att hallarna i mycket stor utsträckning finns på skolor. Två tredjedelar av samtliga hallar som är allmänt tillgängliga för bokning finns på skolfastigheter. Allra vanligast är att de mindre hallarna finns på skolfastigheter. Här kallar vi den typen av hallar för gymnastiksalar. Analysen visar att 75 procent av de bokningsbara gymnastiksalarna finns på skolfastigheter. Den större varianten av hall, som är minst 18 x 36 meter är också vanligt förekommande: 50 procent av dessa hallar finns på skolfastigheter.

Motsvarande analys av bollplaner (med gräs eller konstgräs) visar att bara var tjugonde bokningsbar bollplan finns på skolfastigheter.

Resultatet visar att skolorna är viktiga platser för idrottsrörelsens tillgång till framför allt hallar.

Att anläggningen ligger på en skolfastighet behöver inte betyda att skolan har rådighet över tillgången

Genom intervjuer med bokningsansvariga i 13 utvalda större kommuner har en kartläggning av olika hyresmodeller genomförts. Kartläggningen visar att rådigheten över idrottsanläggningarna på skolor varierar. I de flesta kartlagda kommuner hyr idrottsförvaltningen anläggningar direkt av det kommunala bolag som äger lokalerna, och hyr sedan ut lokalerna till idrottsrörelsen. I de här fallen har skolorna var för sig liten rådighet över huruvida lokalen hyrs ut eller inte. I hyresmodeller där utbildningsförvaltningen är första hyresgäst, förekommer det oftare att skolor säger nej till uthyrning av olika skäl.

Det finns idrottslokaler på skolor som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen – men det är svårt att bedöma omfattningen

I den allmänna debatten förekommer det diskussioner om att det finns idrottslokaler på skolor som skulle kunna användas av idrottsrörelsen, men som inte är tillgängliga. Att identifiera den här typen av lokaler – som alltså bara är tillgängliga för skolans verksamhet – är av naturliga skäl svårt. Det finns inga register över samtliga skollokaler kategoriserade efter typ eller liknande. För att försöka besvara frågan om det finns idrottslokaler som inte är tillgängliga för bokning har två olika metoder använts: dels en enkät riktad till skolor i 13 större kommuner dels en analys av bygglovsritningar för ett urval av skolor i Stockholms stad. Båda analyserna tyder på att det finns idrottslokaler i skolor som inte är tillgängliga för bokning. Analyserna bygger på ett mindre urval av skolor, vilket gör det svårt att bedöma omfattningen. Grova beräkningar indikerar att andelen skolor med en hall som inte är tillgänglig för bokning skulle kunna röra sig om 15 procent av samtliga skolor i 13 större kommuner, och 25 procent av samtliga kommunala grundskolor i Stockholm.

Idrottslokaler som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen saknar ofta rätt förutsättningar

För att förstå vad som gör att vissa idrottslokaler på skolor inte hyrs ut har vi intervjuat skolpersonal samt kommunernas bokningsansvariga på idrottsförvaltningarna. De intervjuade lyfter flera olika anledningar men övergripande kan tre orsaker identifieras:

• Det finns tekniska orsaker, som att lokalen inte går att nå utan att passera övriga delar av skolan, att larmsystemet inte är anpassat för att man bara ska använda delar av lokalen eller att det saknas låssystem som gör att externa användare kan låsa upp vissa tider.
• Efterfrågan är låg på grund av att lokalen inte uppfyller idrottsrörelsens behov/krav vad gäller till exempel storlek, utrustning eller förrådsmöjligheter.
• Uthyrning riskerar att öka slitage på eller skadegörelse av lokalerna och/eller utrustningen.

Sammantaget får vi bilden av att aktörerna har gjort aktiva val att inte hyra ut lokalen för att de bedömer att förutsättningar saknas.

För att mer effektivt kunna nyttja befintliga lokaler finns behov av både organisatoriska förändringar, förändringar i byggnader samt dialog mellan kommuner och idrottsrörelsen.

Det framstår som att kommuner med hyresmodeller där idrottsförvaltningen är första hyresgäst har större möjligheter att nyttja hallar på skolor efter skoltid. Att se över hur uthyrningen organiseras verkar kunna vara en viktig pusselbit för att frigöra fler lokaler för idrottsrörelsen.

Genom förändringar i larmsystem, låssystem eller entrésituationer verkar det som att vissa idag outnyttjade lokaler skulle kunna nyttjas bättre. I flera kommuner pågår redan ett sådant arbete, men kostnaderna är förhållandevis stora. Det gör att förändringarna går långsamt.

Det verkar finnas en typ av matchningsproblem där vissa hallar inte nyttjas för att de inte uppfyller idrottsrörelsens behov vad gäller storlek eller utrustning. Alla idrotter, och föreningar, har sina förutsättningar, och förutsättningarna ser olika ut på olika skolor. För att få bättre förståelse för hur lokalerna kan förändras för att bättre uppfylla kraven, eller hur idrottsverksamheten skulle kunna förändras för att bättre nyttja befintliga lokaler behövs en fördjupad dialog mellan kommuner och idrottsförbund.