Om rapporten

Bakgrund

Denna studie har genomförts av analysföretaget Spacescape på uppdrag av Centrum för idrottsforskning (CIF). Undersökningen är en del av CIF:s regeringsuppdrag att genomföra en övergripande kartläggning och analys av idrottsrörelsens tillgång till idrottsanläggningar inom främst kommunala skolfastigheter.

Utmaningar

I Sverige är kunskapsläget mycket begränsat i många frågor som rör tillgången till och omfattningen av anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. En förklaring är att det inte finns en allmänt accepterad klassificering av olika anläggningstyper. Något nationellt register över befintliga anläggningar finns inte. Eftersom offentliga idrottsanläggningar dessutom i huvudsak är ett kommunalt ansvarsområde är variationen stor i fråga om kommuners ambitionsnivåer och anläggningsstrategier. Till detta kommer alla anläggningar som anläggs och drivs i privat regi. Studien är därmed att betrakta som ett pionjärarbete i ett stort och komplicerat kunskapsfält. Rapporten baseras på en övergripande nationell kartläggning och fördjupade analyser i ett urval av Sveriges kommuner. Vår ambition är att bidra med ny kunskap och viktiga insikter. Samtidigt är det viktigt att understryka att alla resultat ytterst måste uppfattas som preliminära – och att det finns ett stort behov av fortsatt forskning om förekomsten av ytor för idrott och fysisk aktivitet i Sverige.

Fyra vägledande teman

Med denna reservation har följande teman varit vägledande för denna studie. Ett första och övergripande tema handlar om skolors idrottsanläggningar i förhållande till det totala beståndet av idrottsanläggningar i Sverige. Går det att uppskatta hur stor andel av det totala antalet idrottsanläggningar som utgörs av idrottsanläggningar på skolor?

Ett andra tema handlar om och hur skolornas idrottsanläggningar användes efter skoltid. Finns det idrottsanläggningar på skolor som idag inte alls nyttjas utanför skoltid? Om ja, kan vi säga något om omfattningen och karaktären på dessa anläggningar? Finns det förklaringar till att de inte utnyttjas efter skoltid? Ett tredje tema handlar om de anläggningar på skolor som utnyttjas efter skoltid. Vad vet vi om dessa? Används de av idrottsföreningar eller av andra aktörer?

Vårt fjärde och sista tema är framåtblickande. Finns det en potential att öka tillgången av skolors idrottsanläggningar till andra aktörer såsom föreningsidrotten? Kan detta vara ett led i att minska idrottsrörelsens upplevda brist på tillgängliga ytor och anläggningar för idrott? Finns det goda och kostnadseffektiva exempel och lösningar på hur tillgången till lokaler och ytor skulle kunna förbättras?

Upplägg

Fem delstudier

Vi har genomfört utredningen i fem delstudier:

Delstudie 1: Geografisk analys av anläggningar och skolor i hela landet

Analysen gjordes på nationell nivå, där bokningsbara idrottsanläggningar på skolfastigheter identifieras geografiskt. I analysen tittade vi på anläggningstyperna hallar och bollplaner. Syftet var att få en bild av dels vilken typ av idrottsanläggningar som finns på skolor, dels i vilken grad skolfastigheter har idrottsanläggningar. Vi använder resultatet i efterföljande delstudier.

Delstudie 2: Enkät till skolor i ett urval av kommuner

Vi skickade ut en enkät för att undersöka i vilken grad skolor ändå har en hall på skolan, om de enligt den geografiska analysen saknar bokningsbar hall ändå har en hall på skolan, genomfördes en enkät riktad till skolorna. Enkäten skickades till skolor i 13 utvalda kommuner. Syftet var att få en bild av huruvida det finns lokaler som inte är tillgängliga för bokning.

Delstudie 3: Analys av bygglovsritningar i Stockholms stad

Som ett komplement till enkäten analyserade vi bygglovsritningar för ett urval av skolor i Stockholms stad. Vi undersökte skolor som enligt den geografiska analysen saknar bokningsbar hall, med syfte att identifiera en eventuell hall på skolan. Syftet var även här att få en bild av huruvida det finns lokaler som inte är tillgängliga för bokning.

Delstudie 4: Analys av bokningsdata för ett urval av kommuner

Vi analyserade bokningsgrad för hallar i de kommunala bokningssystemen för 8 av de 13 utvalda kommunerna. I 2 kommuner gjorde vi mer finskaliga geografiska analyser av samband mellan bokningsgrad och läge. Syftet var att beskriva hur bokningsgraden varierar, om det finns bokningsbara anläggningar som bokas i mindre grad, samt vad som påverkar bokningsgraden.

Delstudie 5: Intervjuer med bokningsansvariga i ett urval av kommuner.

Vi intervjuade bokningsansvariga i de 13 utvalda kommunerna. Syftet var att förstå förutsättningar för uthyrning av de kommunala anläggningarna, samt vilka utmaningar och möjligheter som kommunerna identifierar.

Urval av kommuner och kommungrupper

För att kunna genomföra utredningen inom rimlig tid har vi gjort vissa av analyserna för ett urval av kommuner. Urvalet av kommuner har gjorts i nära samråd med Centrum för idrottsforskning.

Utvalda kommungrupper

I ett första skede avgränsades tre kommungrupper utifrån SKR:s indelning. SKR kommungruppsindelning består av totalt nio grupper. I urvalet används de tre kommungrupperna storstäder, större stad samt pendlingskommun nära storstad. Dessa valdes ut eftersom frågan om anläggningsbrist ansågs vara mest aktuella i städer av större storlek. I den geografiska studien (delstudie 1) delar vi i vissa fall upp resultatet på dessa kommungrupper. Resultatet avser då samtliga kommuner i de tre grupperna. Invånarna i kommunerna i de tre utvalda kommungrupperna utgör cirka 60 procent av landets befolkning.

Två av delstudierna fokuserar på ett urval av 13 kommuner. Urvalet av enskilda kommuner baseras på en önskan om en represenation från de tre kommungrupperna, en geografisk spridning i landet samt kommunernas tillgång till bokningsdata. Eftersom frågan om anläggningsbrist bedömts vara mest aktuell för storstäder bestämdes att samtliga storstadskommuner skulle ingå. De ingående 13 kommunerna presenteras i tabell 1.

Invånarna i de 13 utvalda kommunerna utgör cirka 30 procent av landets befolkning.

Urval av anläggningstyper

I samråd med Centrum för idrottsforskning beslöt vi att avgränsa studien till två huvudtyper av idrottsanläggningar: hallar och bollplaner. Hallar är det som i dagligt tal ofta kallas för idrottshall eller gymnastiksal. Bollplaner är planer avsedda för fotboll med underlag av gräs eller konstgräs. Huvudkategorin hallar har två underkategorier: idrottshall och gymnastiksal. Huvudkategorin bollplaner har fyra underkategorier baserat på underlag och storlek. Definitionen av de två anläggningstyperna bygger på ett arbete genomfört av Riksidrottsförbundet och presenteras i tabell 2.

Avgränsningen av anläggningstyper gjordes utifrån hypotesen att det framförallt är dessa typer av anläggningar som återfinns på skolor. Under det inledande arbetet med den geografiska analysen visade det sig att bollplaner mer sällan finns på skolor. Efterföljande delstudier fokuserade därför enbart på hallar.