Geografisk analys
Metod
Den geografiska analysen bygger på en kombination av tre datakällor: lägen för bokningsbara idrottsanläggningar, lägen för skolor samt fastighetsområden. Genom att kombinera källorna kan vi identifiera bokningsbara anläggningar på skolor
Datakällor
Data för bokningsbara anläggningar
Information om bokningsbara anläggningar kommer från Riksidrottsförbundet som gjort en omfattande nationell kartläggning av idrottsanläggningar. I den här utredningen använder vi två huvudkategorier av anläggningar: bollplaner och hallar. I underlaget representeras dessa geografiskt som punkter. Riksidrottsförbundets kartläggning är den mest heltäckande information som finns tillgänglig. Inom ramen för den här utredningen har vi gjort en granskning för ett urval av kommuner. Granskningen har bestått i att jämföra Riksidrottsförbundets geodata med geodata från kommunala register. Felaktigheterna som identifierades bedöms vara så små att de inte har betydelse för slutsatserna i den här utredningen.
Riksidrottsförbundet kartlägger inte alla bollplaner och hallar utan har definierat vissa typer av anläggningar. Definitionerna presenteras på sida 17. Avgränsningen innebär att vissa typer av anläggningar som kan förekomma på skolor inte finns med i kartläggningen. Några exempel är bollplaner med grusunderlag eller motionslokaler som inte är avsedda för basket, handboll, innebandy eller volleyboll. Riksidrottsförbundets kartläggning fokuserar på anläggningar som är tillgängliga för idrottsrörelsen. Det innebär att kartläggningen i princip bara innehåller anläggningar som är allmänt tillgängliga för bokning. Vi kallar anläggningarna bokningsbara i den här utredningen, för att skilja dem från anläggningar som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Om en skola har en hall eller bollplan som inte går att boka finns den alltså inte med i underlaget.
Underlaget avser situationen år 2023.
Data för skolor
Geografiska data tillhandahålls av Skolverket. I underlaget representeras varje skolenhet som en punkt. För analysen av gymnasieskolor räknas flera skolenheter med samma typ av huvudman belägna på samma fastighet som en skola. Uppgifter om huvudman och skolform finns för respektive skolenhet. Underlaget avser år 2023.
Data för fastigheter
Data om fastighetsområden kommer från Lantmäteriet. Varje fastighet representeras som en polygon/yta.
Geografisk analys
1. Identifiera ”skolfastigheter”
Först identifierar vi ”skolfastigheter”. Det gör vi genom att välja ut fastighetsområden som sammanfaller med skolpunkter. I vissa fall återfinns skolor på mycket stora fastigheter som täcker även till exempel gator och parker. I de fallen används istället ett område på 200 meters radie kring skolpunkten som ”skolfastighet”. För varje yta beräknas antal skolpunkter efter huvudman och skolform (grundskola eller gymnasium).
2. Identifiera ”skolfastigheter” med idrottsanläggning
Vi överlagrar de utvalda ”skolfastigheterna” från steg 1 med data för idrottsanläggningar. För varje yta beräknas antal idrottsanläggningar uppdelat efter huvud- och underkategori.
Felkällor
Syftet med analysen är att dels identifiera anläggningar som hör till skolor, dels att identifiera skolor som har en bokningsbar idrottsanläggning. Här antar vi att en anläggning som ligger på en fastighet där det ligger en skola, också används inom skolverksamheten. Det kan sannolikt förekomma enstaka fall när anläggningen används av en annan verksamhet än den som använder skolbyggnaden.
Det förekommer också anläggningar som ligger nära skolor, på det som upplevs som en gemensam skolgård eller skolanläggning men som i själva verket är olika fastigheter. I de fallen kommer skolan alltså att räknas som en skola utan anläggning och anläggningen som en anläggning som är fristående från en skola. Se figur 1.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FSkarmavbild-2026-03-25-kl.-14.54.28.png)