Analys av bokningsdata

Metod

De utvalda 13 kommunerna har alla digitala bokningssystem där idrottsrörelse och allmänhet kan boka lokalerna. För att förstå i vilken grad de olika anläggningarna bokas önskade vi initialt använda data från dessa bokningssystem. Kommunerna har olika system, med olika möjlighet att ta ut data om bokningsgrad. 5 av kommunerna kunde inte plocka ut data som bedömdes vara tillräckligt jämförbara med övriga kommuner. I det här avsnittet analyseras därför data för 8 av de 13 utvalda kommunerna. Ingående kommuner presenteras i tabell 4.

Bokningsgrad innebär här andel av den tillgängliga tiden som är bokad. Perioden som mäts varierar mellan olika kommuner, men ska återspegla en normal vecka. Även tidsspannet som lokalerna är tillgängliga för bokning varierar. I viss mån kan skillnader i mätperiod påverka resultatet och jämförelser mellan kommuner ska göras med försiktighet. Period och tidsspan för respektive kommun presenteras i tabell 4.

Först redovisas bokningsgrad för enskilda kommuner. Här studeras samtliga kommunala anläggningar, även sådana som inte ligger på skolfastigheter.

Därefter görs en fördjupad studie kring bokningsgrad för enskilda anläggningar på skolfastigheter i Göteborg och Linköping.

Bokningsgrad kommunvis

Varierande bokningsgrad mellan kommunerna

Figur 23 visar bokningsgraden för samtliga hallar (idrottshallar och gymnastiksalar). Bokningsgraden varierar mycket mellan de sju kommuner som har jämförbara data för bokningsgrad. Stockholm har högst bokningsgrad med 94 procent, medan Luleå har en bokningsgrad på 51 procent. För Luleå ingår dock inte två ”elithallar” i dataunderlaget. Stockholm sticker ut med en mycket hög bokningsgrad. Här har det varit svårt att redogöra för vilken tidsperiod informationen gäller, vilket försvårar jämförelse med andra kommuner.

Observera att bokningsgraden avser andel bokade tider av all tillgänglig tid. En bokningsgrad på under 100 procent kan innebära att de mest attraktiva tiderna ändå är fullbokade.

Idrottshallar bokas mer än gymnastiksalar

Samtliga kommuner redovisar en lägre bokningsgrad för den mindre typen gymnastiksal. Skillnaderna varierar mycket: i Stockholm är bokningsgraden för idrottshallar bara 7 procentenheter högre än för gymnastiksalar, medan den skiljer sig 39 procentenheter i Luleå. Observera att siffrorna här gäller samtliga lokaler, även utanför skolfastigheter. Siffrorna visas i figur 24.

Högre bokningsgrad på vardagar än helger för merparten av kommunerna

Fyra av kommunerna kan skilja bokningsgrad på helger och vardagar åt, vilket redovisas i figur 25. Bokningsgraden är högre på vardagar för samtliga kommuner. Skillnaderna mellan vardag och helg varierar. Störst skillnader finns i Linköping och minst finns i Göteborg.

Föreningar bokar merparten av tiderna, men andelen varierar mellan olika kommuner

Tre av de undersökta kommunerna har data om vilka som bokar anläggningarna: Jönköping, Göteborg och Malmö. Detta redovisas i figur 26. I samtliga kommuner är det föreningar som bokar mest tider: 91 procent i Göteborg och 96 procent i Malmö. Jönköping har en större andel bokade tider hos privatpersoner och företag, men 64 procent av tiderna bokas ändå av föreningar. Jönköpings kommun har aktivt arbetat för att fler ska boka hallar som annars står tomma.

Bokningsgrad för enskilda anläggningar

I två kommuner har bokningsgraden kopplats till enskilda anläggningar, vilket möjliggör mer detaljerade analyser kring samband mellan anläggningarnas utformning, läge och bokningsgrad. Här är det också möjligt att bara välja ut anläggningar på skolfastigheter. De två kommunerna som ingår i analysen är Göteborg och Linköping. Kartor över bokningsgrad per anläggning visas på sida 49 och sida 48.

Svårt att se samband mellan bokningsgrad och socioekonomi i området i de två studerade kommunerna

Boverkets segregationsbarometer delar in samtliga stadsdelar (RegSO) i Sverige i fem socioekonomiska grupper, baserat på tre indikatorer. Dessa är andel personer med låg ekonomisk standard, andel personer med förgymnasial utbildning och andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader. Genom att analysera bokningsgraden för anläggningar inom de olika områdestyperna kan vi beskriva sambanden mellan områdets socioekonomi och bokningsgrad. Ett diagram över detta visas i figur 27. Enbart gymnastiksalar ingår, eftersom underlaget för idrottshallar är för litet.

Högst bokningsgrad har gymnastiksalar i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar, men bokningsgraden är också hög i de två typområdena med socioekonomiska utmaningar. Lägst bokningsgrad har gymnastiksalar i mellangruppen socioekonomiskt blandade områden.

Det är känt sedan tidigare att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomisk bakgrund och barn och ungas aktivitet i idrottsföreningar ¹ . Skulle de idrottsaktiva utöva idrott lokalt i sin stadsdel borde detta kunna återspeglas i bokningsgraden. Men det är svårt att se tydliga mönster för detta i de två studerade kommunerna.

Ju större hall desto högre bokningsgrad i Linköping och Göteborg

I det här mer detaljerade datasetet finns möjlighet att analysera samband mellan bokningsgrad och anläggningens storlek. Tidigare har vi på kommunnivå sett att idrottshallar generellt har högre bokningsgrad än gymnastiksalar. För de enskilda anläggningarna går det att gruppera gymnastiksalarna i olika storlekskategorier, vilket redovisas i figur 28. Det visar sig att det finns skillnader inom kategorin gymnastiksal, där bokningsgraden är högre ju större hallen är.

Inga samband mellan bokningsgrad och befolkningstäthet i Linköping och Göteborg

I den allmänna diskussionen, och i samtal med bokningsansvariga, finns en bild av att trycket är högre på hallar i tätare stadsdelar. Men i en analys där vi jämför antal invånare inom 1 kilometer kring hallen med bokningsgrad, i Göteborg och Linköping, kan vi inte identifiera några sådana samband. Sambandet redovisas i figur 29.