Geografisk analys

Metod

Den geografiska analysen bygger på en kombination av tre datakällor: lägen för bokningsbara idrottsanläggningar, lägen för skolor samt fastighetsområden. Genom att kombinera källorna kan vi identifiera bokningsbara anläggningar på skolor

Datakällor

Data för bokningsbara anläggningar

Information om bokningsbara anläggningar kommer från Riksidrottsförbundet som gjort en omfattande nationell kartläggning av idrottsanläggningar. I den här utredningen använder vi två huvudkategorier av anläggningar: bollplaner och hallar. I underlaget representeras dessa geografiskt som punkter. Riksidrottsförbundets kartläggning är den mest heltäckande information som finns tillgänglig. Inom ramen för den här utredningen har vi gjort en granskning för ett urval av kommuner. Granskningen har bestått i att jämföra Riksidrottsförbundets geodata med geodata från kommunala register. Felaktigheterna som identifierades bedöms vara så små att de inte har betydelse för slutsatserna i den här utredningen.

Riksidrottsförbundet kartlägger inte alla bollplaner och hallar utan har definierat vissa typer av anläggningar. Definitionerna presenteras på sida 17. Avgränsningen innebär att vissa typer av anläggningar som kan förekomma på skolor inte finns med i kartläggningen. Några exempel är bollplaner med grusunderlag eller motionslokaler som inte är avsedda för basket, handboll, innebandy eller volleyboll. Riksidrottsförbundets kartläggning fokuserar på anläggningar som är tillgängliga för idrottsrörelsen. Det innebär att kartläggningen i princip bara innehåller anläggningar som är allmänt tillgängliga för bokning. Vi kallar anläggningarna bokningsbara i den här utredningen, för att skilja dem från anläggningar som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Om en skola har en hall eller bollplan som inte går att boka finns den alltså inte med i underlaget.

Underlaget avser situationen år 2023.

Data för skolor

Geografiska data tillhandahålls av Skolverket. I underlaget representeras varje skolenhet som en punkt. För analysen av gymnasieskolor räknas flera skolenheter med samma typ av huvudman belägna på samma fastighet som en skola. Uppgifter om huvudman och skolform finns för respektive skolenhet. Underlaget avser år 2023.

Data för fastigheter

Data om fastighetsområden kommer från Lantmäteriet. Varje fastighet representeras som en polygon/yta.

Geografisk analys

1. Identifiera ”skolfastigheter”

Först identifierar vi ”skolfastigheter”. Det gör vi genom att välja ut fastighetsområden som sammanfaller med skolpunkter. I vissa fall återfinns skolor på mycket stora fastigheter som täcker även till exempel gator och parker. I de fallen används istället ett område på 200 meters radie kring skolpunkten som ”skolfastighet”. För varje yta beräknas antal skolpunkter efter huvudman och skolform (grundskola eller gymnasium).

2. Identifiera ”skolfastigheter” med idrottsanläggning

Vi överlagrar de utvalda ”skolfastigheterna” från steg 1 med data för idrottsanläggningar. För varje yta beräknas antal idrottsanläggningar uppdelat efter huvud- och underkategori.

Felkällor

Syftet med analysen är att dels identifiera anläggningar som hör till skolor, dels att identifiera skolor som har en bokningsbar idrottsanläggning. Här antar vi att en anläggning som ligger på en fastighet där det ligger en skola, också används inom skolverksamheten. Det kan sannolikt förekomma enstaka fall när anläggningen används av en annan verksamhet än den som använder skolbyggnaden.

Det förekommer också anläggningar som ligger nära skolor, på det som upplevs som en gemensam skolgård eller skolanläggning men som i själva verket är olika fastigheter. I de fallen kommer skolan alltså att räknas som en skola utan anläggning och anläggningen som en anläggning som är fristående från en skola. Se figur 1.

Kartläggning skolor och anläggningar

Bokningsbara anläggningar

I Riksidrottsförbundets landstäckande kartläggning av bokningsbara hallar och bollplaner ingår totalt drygt 10 000 anläggningar, varav knappt hälften är hallar och resten är bollplaner. Detta gäller alltså samtliga anläggningar, både på och utanför skolfastigheter. Den vanligaste modellen av hall är den mindre modellen gymnastiksal. För bollplaner är gräsplaner för 11 spelare vanligast. Ingående anläggningar efter typ visas i figur 2.

Tabell 3 visar ingående anläggningar efter kommungrupp. Av anläggningarna som ligger i de utvalda kommungrupperna finns flest anläggningar i kommungruppen större stad. Minst antal anläggningar finns i storstäder. Gymnastiksalar är de vanligast förekommande anläggningarna i storstäder och pendlingskommuner nära storstad, medan bollplaner med gräs för 11 personer är den vanligast förekommande typen i större städer.

Skolor

Totalt ingår cirka 5 200 skolor i den nationella kartläggningen. Av dessa är cirka 4 400 grundskolor och övriga gymnasieskolor. En femtedel av grundskolorna är friskolor och cirka hälften av gymnasieskolorna är friskolor. För en mindre del skolor har huvudmannaskapet inte kunnat kopplas geografiskt. Dessa skolor ingår inte i analyser som utgår från huvudmannatyp. Skolor efter skoltyp och huvudman visas i figur 3.

Figur 4 visar antal skolor i samtliga kommuner i de tre kommungrupperna som studien fokuserar särskilt på. Flest skolor finns i gruppen större stad. Figur 5 visar fördelning av skolor på olika huvudmän per kommungrupp. Störst andel kommunala grundskolor finns i kommungruppen större stad och störst andel friskolor finns i storstäder. För gymnasieskolor finns störst andel friskolor i storstäder.

Resultat: Idrottsanläggningar på skolfastigheter

Vilken roll har skolornas anläggningar för tillgång till bokningsbara anläggningar?

I det här avsnittet analyserar vi i vilken grad de bokningsbara anläggningarna av typerna hallar respektive bollplaner finns på skolfastigheter. Syftet är att ge en bild av vilken typ av idrottsanläggningar som finns på skolfastigheter, och därmed få en första förståelse för vilka idrotter som i hög grad är beroende av skolornas anläggningar.

En stor andel av de bokningsbara hallarna finns på skolfastigheter, men bara en liten del av bollplanerna

Genom att analysera alla bokningsbara anläggningar av typerna hallar och bollplaner och se om de ligger på skolfastigheter (se metod på sida 20), kan vi avgöra hur viktiga skolorna är som plats för att tillhandahålla den här typen av anläggningar. Resultatet visas i figur 6.

Analysen visar att två tredjedelar av de bokningsbara hallarna ligger på skolfastigheter (cirka 3 000 hallar) , men bara cirka var tjugonde (cirka 300) av de bokningsbara bollplanerna.

Resultatet kan tolkas som att idrottsrörelsen idag är mer beroende av skolornas anläggningar när det gäller idrotter som utövas i hallar än när det gäller idrotter som utövas på bollplaner.

Pendlingskommuner har något fler bokningsbara anläggningar på skolor

En fördjupad analys beskriver skillnaden mellan de tre utvalda kommungrupperna Storstäder, Pendlingskommun nära storstäder samt Större städer. Analysen visas i figur 7 och figur 8. Skillnaderna är generellt små, men för båda hallar och bollplaner har pendlingskommuner nära storstad något större andel anläggningar på skolfastigheter jämfört med övriga kommungrupper, och landet som helhet. 70 procent av hallarna i pendlingskommuner (cirka 500 stycken) finns på skolfastigheter, jämfört med 67 procent i landet som helhet. I pendlingskommunerna finns 12 procent (cirka 70 stycken) av de bokningsbara bollplanerna på skolfastigheter, jämfört med 5 procent i hela landet, se figur 8.

Bokningsbara större hallar finns mer sällan på skolfastigheter

Hallarna kan delas in i två underkategorier: de större hallarna som vi här benämner idrottshallar är minst 18 x 36 meter, och de mindre hallarna som vi benämner gymnastiksalar är mindre än 18 x 36 meter.

Drygt hälften av de större idrottshallarna (cirka 900 stycken) finns på skolfastigheter, medan 75 procent (drygt 2 000) av de mindre hallarna (gymnastiksalarna) finns på skolfastigheter. Figur 9 visar i vilken grad de olika typerna finns på skolfastigheter.

Här finns också vissa skillnader mellan de analyserade kommungrupperna (figur 10): I storstäder och större städer finns färre av idrottshallarna på skolfastigheter jämfört med både pendlingskommuner nära storstad och landet som helhet. En hypotetisk förklaring skulle kunna vara kopplad till hallarnas byggår. Kommungrupperna storstäder och större städer består i högre grad av äldre bebyggelsestrukturer där sannolikt en större andel av skolorna också är äldre, och byggda under en tid när det var vanligare med mindre hallar.

Bokningsbara konstgräsplaner och mindre planer finns i något högre grad på skolfastigheter

Figur 11 visar i vilken grad olika typer av bollplaner finns på skolfastigheter. Sammantaget är det få bokningsbara bollplaner som finns på skolfastigheter: 5 procent (cirka 300 stycken) i hela landet. Av de bokningsbara bollplaner som ligger på skolfastigheter är det störst andel i kategorin konstgräsplaner för 5–9 spelare. I den kategorin finns en fjärdedel av de bokningsbara planerna på skolfastigheter (cirka 50 stycken). Även i kategorin konstgräsplaner för 11 spelare återfinns en något större andel på skolfastigheter än utanför.

Resultat: Skolor med bokningsbara anläggningar

Vilka skolor saknar bokningsbara anläggningar?

I det här avsnittet analyserar vi geografiskt vilka skolor som saknar bokningsbara anläggningar på sin fastighet. Som konstaterats i föregående avsnitt är det framför allt för anläggningstypen idrottshallar och gymnastiksalar som skolornas anläggningar har betydelse. Analysen fokuserar därför på den typen av anläggningar.

Syftet är dels att övergripande identifiera skolor som saknar bokningsbara anläggningar, samt dels att beskriva eventuella skillnader mellan skolformer och huvudmän. Syftet är också att identifiera skolor som saknar bokningsbara anläggningar, för att kunna göra fördjupade analyser kring vad detta beror på.

39 procent av grundskolorna och 77 procent av gymnasieskolorna saknar bokningsbar hall på sin fastighet

Figur 12 visar fördelningen av skolor med och utan bokningsbar hall. 39 procent av grundskolorna i analysunderlaget (cirka 1 700) har inte någon bokningsbar hall på sin fastighet. Samma sak gäller för 77 procent av gymnasieskolorna (cirka 600). Analysen gäller huruvida bokningsbara anläggningar sammanfaller med fastigheter där det också finns en skola, och fångar alltså inte om skolan har tillgång till en hall för idrottsundervisning. Skolan kan ha en hall som inte är bokningsbar. Det förekommer också att skolor använder sig av idrottslokaler som ligger på andra närliggande fastigheter.

I storstäder saknar störst andel skolor bokningsbara hallar på sin fastighet

Figur 13 och figur 14 visar om skolor har en bokningsbar hall, uppdelat på kommungrupp. Siffrorna visar att grundskolor i kommungruppen storstäder i större utsträckning saknar hallar på sin fastighet. Här är det 55 procent av grundskolorna som saknar bokningsbar hall (cirka 300 stycken) jämfört med 39 procent i landet som helhet. För gymnasieskolor är det en något större andel i både storstäder och större städer som saknar bokningsbar hall: 88 respektive 84 procent (cirka 140 respektive 220 stycken), jämfört med 77 procent i landet som helhet.

Både i landet som helhet och i de tre utvalda kommungrupperna är friskolorna överrepresenterade bland skolor som saknar bokningsbar hall. Figur 13 visar hur fördelningen mellan huvudmannatyp ser ut i gruppen skolor utan bokningsbar hall. Den fördelningen kan jämföras med fördelningen av huvudmannatyp i samtliga skolor i underlaget, som tidigare har presenterats i Figur 3 och figur 5.

19 procent av samtliga grundskolor i underlaget är friskolor. I gruppen grundskolor utan bokningsbar hall utgör friskolorna 40 procent. Skillnaderna finns för både grundskolor och gymnasieskolor, och i alla tre undersökta kommungrupper. De är dock större för grundskolor, och allra störst för grundskolor i storstäder. Av samtliga grundskolor i storstäder är 32 procent friskolor. Av grundskolor i storstäder utan bokningsbar hall utgör friskolor 55 procent.

Det är ovanligt att friskolornas lokaler ingår i de kommunala bokningssystemen. Friskolor som ligger på samma fastighet kan själva hyra eller äga lokalen, och upplåta den för idrottsrörelsen, men det kan troligtvis också handla om att friskolan hyr själva skolbyggnaden men inte en friliggande idrottslokal på fastigheten.