idrottsforskning.se

Idrottsanläggningar på skolfastigheter

Enkät till skolor

Metod

Analysen av geografiska data för hela landet visade att 39 procent av grundskolorna och 77 procent av gymnasieskolorna inte har en bokningsbar hall på skolans fastighet. Den geografiska analysen svarar dock inte på om skolorna helt saknar hall, eller om de har en hall men inte hyr ut den. För att kunna svara på den frågan skickade vi en enkät till samtliga skolor i de 13 fokuskommunerna som enligt analysen saknar bokningsbar hall på sin fastighet.

Vi ställde frågan ”Har er skola en idrottshall/gymnastiksal på skolans område?”. De som svarade ”Ja” fick en fråga om de ville ställa upp på en uppföljande intervju. Intervjun handlade om skolornas syn på uthyrning av lokaler. Figur 17 visar ett schema för urvalet av skolor från geografisk analys till intervju.

Totalt fanns 1 302 skolor i de 13 kommunerna. Den geografiska analysen identifierade 624 skolor som saknade bokningsbar hall och enkäten skickades därför till dessa. Vi fick 327 svar, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 52 procent. Av mottagarna var 250 kommunala skolor och 374 friskolor. Mottagare och svarsfrekvens visas i figur 15 och figur 16.

43 skolor svarade ja till att bli kontaktade för uppföljande frågor och vi kontaktade samtliga av dessa.

Figur 15. Mottagare och svarsfrekvens i skolenkät, efter huvudman.

Figur 16. Mottagare och svarsfrekvens i skolenkät, efter kommungrupp.

Figur 17. Schema som visar urvalet av skolor från geografisk analys till uppföljande fråga.

Resultat

32 procent av skolorna utan bokningsbar hall uppger att de har en idrottslokal på sin fastighet

Resultaten visar att 104 av de svarande skolorna (32 procent) har en hall på sin fastighet som inte är tillgänglig för bokning för allmänheten (figur 18). Här finns alltså potentiellt underutnyttjade lokaler. I intervjuerna har det dock framkommit att många av skolorna som svarade ”ja” har en mindre sal eller ”rörelserum”. De har alltså inte en hall enligt den definitionen som används i den här rapporten.

Om svaren på enkäten är representativa för samtliga skolor som saknar bokningsbar hall i de studerade kommunerna, skulle det innebära att cirka 15 procent av alla skolor i de 13 kommunerna har tillgång till en hall som inte är tillgänglig för bokning. Med en svarsfrekvens på drygt 50 procent ska dessa beräkningar dock tolkas med försiktighet.

Figur 18. Svar på enkätfrågan: ”Har er skola en idrottshall/gymnastiksal på skolans område?” Svarande saknar bokningsbar hall enligt geografisk analys.

*Många av de som svarat ”ja” har en mindre sal eller rörelserum, inte en regelrätt hall.

Friskolor uppger i högre utsträckning att de helt saknar idrottslokal

När svaren delas upp efter huvudman (figur 19) visar det sig att hälften av skolorna som svarat att de har en lokal på sin fastighet (men som enligt den geografiska analysen inte är tillgänglig för allmänheten för bokning) är kommunala. Av skolorna som uppger att de helt saknar lokal på skolans fastighet är två tredjedelar friskolor.

Figur 19. Svar på enkätfrågan: ”Har er skola en idrottshall/gymnastiksal på skolans område?”, uppdelat efter huvudman. Svarande saknar bokningsbar hall enligt geografisk analys.

Små skillnader mellan kommungrupper när det gäller potentiellt underutnyttjade lokaler

Figur 20 visar resultat från enkäten uppdelat på kommungrupp. Merparten av skolorna som deltog i enkäten finns i storstäder (234 skolor, jämfört med 73 i större städer och 24 i pendlingskommuner). Skillnaderna är dock små när det gäller hur stor andel av de svarande som uppger att de har respektive inte har en hall på sin fastighet; ungefär en tredjedel av skolorna anger att de har en lokal som inte är tillgänglig för bokning för allmänheten, oavsett kommungrupp.

Figur 20. Svar på enkätfrågan: ”Har er skola en idrottshall/gymnastiksal på skolans område?”, uppdelat efter kommungrupp. Svarande saknar bokningsbar hall enligt geografisk analys.

Vissa skolor hyr ut i egen regi

Av de 104 skolor som svarade att de har en lokal på sin fastighet, ställde 43 upp på en uppföljande intervju. Syftet med intervjun var att förstå vad som låg bakom att lokalen inte var tillgänglig för allmänheten. Under intervjuerna framgick det dock att några skolor (11 stycken) hyrde ut sina lokaler i egen regi. Dessa saknas alltså i data för den geografiska analysen, som baseras på offentligt tillgänglig information, till exempel kommunernas webbplatser.

Av de 11 skolor som hyr ut sina lokaler i egen regi är 4 kommunala. Samtliga ligger i storstäder. Orsaken till att de hyr ut i egen regi är att skolorna vill ha kontroll över vilka som hyr lokalerna och att de därmed administrerar uthyrningen själva. De har överenskommelser med en till ett fåtal föreningar där det finns förtroende för att lokalerna lämnas i gott skick. Några av de 7 friskolor som hyr ut sina lokaler nämner också att det är positivt med kontroll över vilka hyresgäster som använder lokalerna.

Lokalens storlek och utformning är den vanligaste förklaringen till att den inte hyrs ut

För dem som inte hyr ut sina lokaler är den främsta förklaringen att hallen eller motionssalen är liten och att skolan själv eller kommunen har konstaterat att den inte är attraktiv för uthyrning. Det förekommer också att lokalerna inte anses vara i tillräckligt gott skick. Uthyrning ställer höga krav på anläggningens funktioner, utrustning, ytor för förvaring och att den tål slitage.

Det är också vanligt att lokalen ligger inne i skolan och är svår att nå utan att nå flera delar av skolan. Ibland är det så att larmsystemet inte är indelat i olika larmzoner.

Friskolor uppger också att de inte har tillgång till ett bokningssystem som skulle möjliggöra uthyrning. Här spelar också ekonomi in: friskolorna menar att de har svårt att konkurrera med kommunernas subventionerade priser. I de fall upprustning skulle behövas för att kunna hyra ut lokalen anses inte investeringarna vägas upp av potentiella intäkter, eftersom föreningarnas betalningsvilja är låg.

Samtliga inkomna motiveringar sammanfattas på sida 37.

”Idrottshallen går inte att hyra ut då entrén nås via skolans övriga lokaler. Det finns ingen säkerhetsspärr-/lösning trots helt nybyggd skola och hall.” Citat från Midsommarkransens skola, Stockholms stad

Motivering till varför skolor inte hyr ut sin idrottslokal, från intervjuer med 43 skolor

Kommunala skolor:

  • Liten lokal
  • Lokalen är placerad så att den är svår att nå utifrån
  • Endast en larmzon för hela skolanläggningen, eller passersystem som inte är anpassat för externa användare.
  • Skolan har dålig erfarenhet av uthyrning, till exempel slitage, skadegörelse

Friskolor:

  • Liten lokal
  • Har inte tillgång till bokningssystem
  • Svårt att konkurrera med subventionerade priser på kommunala hallar. Låg betalningsvilja
  • Brist på larm, brandskydd, personal, försäkringsfråga
  • Upplever inte att det finns någon efterfrågan
  • Risk för skadegörelse och merjobb
  • Nyttjas till annat inom verksamheten, till exempel städning
  • Religiösa skolor med strikta säkerhetsregler