idrottsforskning.se

Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025

 

 

Förord

Den här rapporten presenterar Centrum för idrottsforsknings (CIF) uppföljning av statens stöd till idrotten 2025.

CIF har regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av idrottsstödet. Uppföljningen ska bestå av en fortlöpande bevakning av stödets betydelse utifrån ett indikatorsystem, tematiska fördjupningsstudier i teman som regeringen bestämmer samt bevakning av forskningsresultat med relevans för statens stöd till idrotten.

I kapitel 1 redovisas statsanslagets utveckling. I kapitel 2 presenteras CIF:s övergripande och kontinuerliga uppföljning utifrån en uppsättning indikatorer.

Årets tematiska fördjupningsstudie behandlar kostnaderna för barn och unga att delta i föreningsidrott. Den fullständiga analysen redovisas i antologin Den allvarsamma leken: kostnader, akademier och barnidrottens specialisering.

Samtliga rapporter finns att läsa som pdf på Centrum för idrottsforsknings webbplats.

Stockholm, april 2026
Christine Dartsch Nilsson
Föreståndare, Centrum för idrottsforskning

Ladda ned hela rapporten

Inledning

Sedan 2010 har Centrum för idrottsforskning (CIF) följt upp, kartlagt och analyserat utvecklingen i den svenska idrottsrörelsen på uppdrag av regeringen. Uppföljningen har skett efter två huvudlinjer.

Ett första tillvägagångssätt är att vi samlar in och analyserar statistik, ekonomiska redogörelser och andra uppgifter från både idrottsrörelsen och offentliga myndigheter. Resultatet av denna kvantitativa uppföljning redovisas årligen i rapporten Statens stöd till idrotten i form av en uppsättning indikatorer, samt på vår webbplats.

Den andra delen av uppföljningen består av fördjupade tematiska analyser i frågor som regeringen beslutar om. Arbetet inleds vanligtvis med att befintlig kunskap samlas in eller att nya studier beställs från forskare och experter. Resultatet av deras arbete redovisas därefter i antologier eller kunskapsöversikter.

Vad uppföljningen visar om idrottens utveckling

Efter 15 år kan vi konstatera att vår uppföljningsverksamhet har haft många positiva effekter. Den kvantitativa uppföljningen har gett ett viktigt fågelperspektiv på idrottsrörelsens utveckling över tid. Den omfattar allt från uppgifter om sammansättningen i idrottsrörelsens medlemskår till specialidrottsförbundens ekonomi, jämställdhetsaspekter och svenska elitidrottares prestationer på den internationella idrottsarenan.

Särskilt tydliga är trenderna i barn- och ungdomsidrotten, med ett successivt minskat föreningsidrottande under de senaste två decennierna och ett deltagande som styrs av sociodemografiska faktorer. Den svenska barn- och ungdomsidrotten är starkast i förorternas villakvarter men betydligt svagare på landsbygden och i socialt utsatta områden.

Våra tematiska fördjupningsstudier har på motsvarande sätt gett ökad kunskap i idrottspolitiskt viktiga frågor. Regeringens uppdrag till CIF har haft stor bredd och omfattat allt från konkreta frågor om idrottsrörelsens efterlevnad av FN:s barnkonvention till frågor om ungas fysiska aktivitet på fritiden, svensk elitidrotts

förutsättningar, ”good governance” samt idrottsrörelsens behov av ändamålsenliga anläggningar och idrottsytor.

CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten är ett viktigt bidrag till dagens kunskap om idrottens roll i samhället. Sedan 2010 har CIF:s kansli följt spridningen av våra rapporter, såväl elektroniskt som i tryckt form. Rapporternas innehåll har diskuterats med politiska beslutsfattare, tjänstemän i offentlig förvaltning och idrottsledare i förbund och föreningar. Rapporterna används även i utbildningar på universitet och högskolor.

Detta visar att uppföljningens former – det vill säga forskningsbaserade analyser, rapporter och antologier skrivna för en idrottspolitiskt intresserad allmänhet snarare än för forskarsamhället – fyller ett viktigt kunskapsbehov. De ger perspektiv och kunskap om idrottens roll och utveckling i samhället. De främjar debatt och utveckling.

Vår uppföljningsverksamhet har även stärkt idrottsforskningens roll i svensk idrottspolitik. De analyser och rapporter som vi producerar bygger framför allt på den kunskap som svenska idrottsforskare genererar. Uppföljningen fungerar därmed som en kanal för landets idrottsforskare att kommunicera aktuella forskningsresultat och vetenskapliga analyser till politiska beslutsfattare och centrala idrottsledare. Betydelsen av detta får inte underskattas i ett politikområde där samtalet ofta färgas av allt från okunskap och rena gissningar till personers individuella erfarenheter och idrottsrörelsens intressepolitiska strävanden. Forskningsbaserad kunskap om idrotten behövs. Det gör idrotten bättre.

Årets uppföljning

En nyhet för i år är att uppföljningen inte längre sammanfattas i en och samma huvudrapport. Den kvantitativa uppföljningen redovisas i stället via indikatorsystemet, medan den kvalitativa presenteras i en antologi.

I den omfattande statistik som presenteras lyfter vi särskilt fram nya data om utvecklingen i svensk barn- och ungdomsidrott sedan coronapandemins utbrott 2019. För många av idrottsrörelsens förbund har åren under och efter pandemin varit tuffa. En idrott går dock kraftigt mot strömmen: fotboll. Fotboll är sedan länge Sveriges största idrott sett till antalet utövare och aktiviteter. Under den senaste

femårsperioden har emellertid aktivitetsnivåerna i fotbollens barn- och ungdomsverksamhet ökat med hela 23 procent. I faktiska tal är denna ökning så omfattande att den i sig skulle ha utgjort den tredje största idrotten i Sverige om den varit en egen idrott. Som ytterligare mått på fotbollens exceptionella ställning i svensk idrott kan nämnas att den år 2024 svarade för mer än hälften (51 procent) av alla idrottsaktiviteter bland pojkar i åldern 7–12 år. Hos pojkar i åldern 13–16 år var dominansen nästan lika stor (47 procent). Detta stämmer till eftertanke.

Årets fördjupade analys handlar om kostnaderna för barn och unga att delta i olika typer av föreningsidrott. Resultatet av detta arbete redovisas i rapporten Den allvarsamma leken: kostnader, akademier och barnidrottens specialisering. Rapporten inleds med en sammanfattande analys från CIF. Därefter följer fyra texter som på olika sätt fördjupar vår kunskap och förståelse för orsakerna till de ökade kostnaderna i svensk idrott.

CIF:s årliga uppföljning av funktionshinderspolitiken på idrottsområdet redovisas i rapporten Idrott för personer med funktionsnedsättning – Uppföljning av funktionshinderspolitiken inom idrottsområdet 2025. Texten kan laddas ner via vår webbplats www.centrumforidrottsforskning.se.

Under 2025 har ett stort arbete genomförts på CIF:s kansli i syfte att utveckla den digitala kommunikationen. Detta har bland annat resulterat i att vi sedan april 2026 har en ny digital plattform som ska underlätta för alla idrottsintresserade att ta del av våra rapporter, analyser och nyheter. Där finns också våra tidigare antologier och artiklar samt information om den forskning CIF finansierar.

Läs till exempel forskarnas och experternas tips och rekommendationer för att träna effektivt, undvika skador och må bra. Eller fördjupa dig i frågor om ett sunt ledarskap i barn- och ungdomsidrotten, om nya rön i idrottspsykologisk forskning eller förändringar i det ideella engagemanget i svensk idrottsrörelse. Låt dig inspireras – och kanske även provoceras – av den forskningsbaserade kunskap som webbplatsen erbjuder. Och sprid gärna kunskapen vidare. Det är så vi tillsammans utvecklar svensk idrott.