Kostnaderna för barns och ungas idrottande har ökat kraftigt. För många familjer innebär idrott i dag höga avgifter, stora tidsåtaganden och ett krävande vardagspussel. Samtidigt har barn- och ungdomsidrotten förändrats genom ökad specialisering, professionalisering och kommersialisering – förändringar som skapar nya möjligheter för vissa, men också nya trösklar och risker för andra. Det yttersta exemplet är akademier, i dag vanligast inom fotbollen, där barn och unga selekteras och tränas professionellt.

Denna antologi är resultatet av Centrum för idrottsforsknings regeringsuppdrag att fördjupa kunskapen om kostnadsutvecklingen i barn- och ungdomsidrotten och dess konsekvenser. Medverkande forskare och experter har bidragit med ny kunskap och nya perspektiv. Samtidigt har arbetet väckt fler och oroande frågor om barn- och ungdomsidrottens utveckling och framtid. En central iakttagelse är att de ökade kostnaderna kan ses som toppen av ett isberg. Det som syns i form av avgifter och utgifter är viktigt, men under ytan finns mer grundläggande processer som rör hur idrotten organiseras, styrs och ges mening. Effekterna av utvecklingen handlar om långt mer än kostnader.

Antologin inleds med Centrum för idrottsforsknings sammanfattning och slutsatser, där resultaten från de olika studierna sätts i relation till varandra och till de idrottspolitiska mål som motiverar statens stöd. Tillsammans visar bidragen att svensk idrottsrörelse befinner sig i ett formativt skede, där samhälleliga och idrottsliga förändringsprocesser ställer grundläggande föreningsdemokratiska ideal på sin spets. Det aktualiserar frågor om hur framtidens idrott ska organiseras, ledas och finansieras – och ytterst, för vilka den ska finnas till.

Stockholm, april 2026

Christine Dartsch Nilsson
Föreståndare, Centrum för idrottsforskning