Sammanfattning
Att öka deltagandet i idrottsföreningar för att motverka fysisk inaktivitet har blivit en viktig fråga i många länder. Forskning visar dock att människor idrottar allt mer på egen hand samt att idrottsföreningar behöver vara mer lyhörda för självorganiserade idrottares intressen och behov. Genom att testa och vidareutveckla nya aktivitetsformat (skapade i tidigare genomförda workshops med självorganiserade unga, tränare i idrottsföreningar och forskare) i idrottsföreningars ordinarie verksamhet ger studien viktig insyn i hur man skapar flexibla idrottspraktiker och bidrar i arbetet med inkluderande idrott. Den kan även användas i tränarutbildningar samt ligga till grund för fortsatt forskning om aktiviteter och tränarskap i spektrumet mellan självorganiserad och föreningsorganiserad idrott