Slutredovisning
De senaste åren finns flera exempel på så kallad body-shaming inom idrott. Det innebär att skambelägga någon på grund av vikt eller hur kroppen ser ut vilket kan påverka idrottares hälsa negativt. Syftet med projeket var att bidra med kunskap om användandet av body-shaming bland tränare. 12 tränare från 9 olika idrotter intervjuades. Utifrån bilder och scenarier som innefattade olika typer av kroppar och viktförändringar fick tränarna resonera kring hur det ser ut inom deras idrott och hur de skulle agera i en liknade situation.
Vi identifierade 7 sätt att hantera kropp och vikt som riskerar att vara skambeläggande.
1: Inte erkänna en problematik eller undvika ämnet. Med vetskapen om att det kan vara känsligt anses det säkrast att inte prata om det.
2: Prata om ”bra” kroppar och att en specifik kropp förbättrar prestationen.
3: Göra det till en fråga om bristande kunskaper om kost och träning hos idrottarna. Följaktligen blir tränarens uppgift att utbilda dem om livsstil och kost.
4: Ta udden av känsliga frågor om kropp och vikt genom att använda humor och ironi.
5: Göra frågor om kropp och vikt ”objektiva” genom vetenskap och tester. Potentiellt känsliga frågor blir då i stället en fråga om kvantitativa data.
6: Göra viktökning till en fråga om brist på motivation. Medan viktminskning oftast kopplas till en ätstörningsproblematik förstås ökad vikt som ett tecken på dålig inställning.
7: Individualisera träning och kost med fokus på lösningen i stället för problemet.
Publikationer
Artiklar i referee-granskade tidskrifter: Varea, V., Primus, R. S., Barker-Ruchti, N., & Quennerstedt, M. (2024). The anatomy of body shaming in sports coaching. Sport in Society. Advance online publication. doi:10.1080/17430437.2024.2380452