De skolhallar som inte hyrs ut uppfyller sällan idrottsrörelsens behov

Idrottsrörelsen upplever en brist på anläggningar. På uppdrag av regeringen har Centrum för idrottsforskning (CIF) därför låtit analysföretaget Spacescape genomföra en kartläggning och analys av idrottsrörelsens tillgång till skolornas idrottslokaler.

Resultatet visar att omkring två tredjedelar av landets alla bokningsbara idrottshallar finns på skolor – och att dessa i hög grad är tillgängliga för bokning utanför skoltid.

– Skolornas idrottshallar är en viktig resurs för många idrotter. Det beror till stor del på kommunernas aktiva arbete med att tillgängliggöra dem, säger Daniel Glimvert.

Skilda behov och intressen

Studien visar att det finns anläggningar på sko­lor som inte är tillgängliga för bokning, och alltså inte nyttjas av idrottsrörelsen. Omfattningen är däremot svår att fastställa. Enligt intervjuer med bokningsansvariga och representanter från skolor lyfts flera faktorer som påverkar om en hall hyrs ut eller ej:

• låg efterfrågan och matchningsproblem
• tekniska orsaker
• risk för ökade kostnader kopplat till skötsel och underhåll.

Det vanligaste problemet är att lokalen inte uppfyller idrottsrörelsens behov eller krav på till exempel storlek, utrustning eller förrådsmöjligheter. Det finns många olika idrotter och ännu fler föreningar med skilda behov. Skollokalerna är också sinsemellan olika och ibland anpassade för andra syften än föreningsidrott. 

Många bokningsansvariga hos kommunerna vittnar också om låg efterfrågan på mer obekväma tider, till exempel sent på kvällen eller tidig eftermiddag. Sett till all tillgänglig tid är det förhållandevis få timmar som är attraktiva för idrottsrörelsen. 

Ett annat vanligt problem är att lokalen inte går att nå utan att passera övriga delar av skolan, att larmsystemet inte är anpassat för uthyrning eller att det saknas låssystem som externa användare kan använda. 

Ingen lösning på hallbristen

Att tillgängliggöra obokningsbara hallar är ingen självklar lösning på idrottsrörelsens upplevda brist på anläggningar, visar rapporten. Det skulle ge ett tillskott av hallar, men nyttjandegraden riskerar bli låg eftersom de sällan uppfyller idrottsrörelsens behov. Många av dessa lokaler är små, svåråtkomliga eller saknar utrustning som gör dem attraktiva för idrottsrörelsen. 

– I kommuner där idrottsföreningar har svårt att hitta tider kan det bidra till en viss avlastning. Men det skulle inte räcka för att lösa den generella upplevelsen av bristen på idrottsanläggningar, säger Daniel Glimvert.

Valet av hyresmodell viktig

Om man ytterligare vill öka idrottsrörelsens nyttjande av landets skolidrottsanläggningar har rapporten flera förslag på lösningar. Valet av hyresmodell har visat sig vara viktig i de kommuner som lyckats särskilt väl med att hyra ut lokalerna utanför skoltid. 

– När den förvaltning som ansvarar för fritidsfrågor i kommunen också hyr ut hallar kan vi se att idrottsrörelsen har större tillgång till lokalerna, säger Daniel Glimvert.

Ökad samverkan mellan idrottsrörelsen och kommunernas fritids- och skolförvaltning kan också vara en framgångsrik väg, visar rapporten. Det gäller särskilt dialogen kring frågor som rör bokningssystem, vilka lokaler som nyttjas i lägre utsträckning och vad som saknas i en viss lokal.

Kunskapen behöver öka

I Sverige finns mycket begränsad kunskap om tillgången till och omfattningen av anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. Utan bättre data är det svårt att veta exakt var behoven är störst och vilka insatser som ger mest effekt. Eftersom offentliga idrottsanläggningar dessutom i huvudsak är ett kommunalt ansvarsområde är variationen stor i fråga om anläggningsstrategier.

– Men arbete pågår för att öka kunskapen. Flera kommuner investerar i bland annat statistikverktyg för att övervaka nyttjandegraden. I samarbete med Linköpings kommun genomför CIF just nu ett forskningsprojekt med automatisk aktivitetsmätning. CIF arbetar också med att bygga upp ett nationellt register för idrottsanläggningar där vi tagit fram en klassificering av olika anläggningstyper, säger Daniel Glimvert.