Nyheter

En ny unik kartläggning av svenska idrottsledare på den internationella idrottsarenan visar på utmaningar när svenska värderingar möter andra normer och traditioner. Ökat stöd på hemmaplan efterlyses för att stärka svensk idrotts internationella inflytande.

Centrum för idrottsforskning har med hjälp av Riksidrottsförbundet genomfört en undersökning av svenska idrottsledares villkor, agerande och inflytande i internationella idrottsfrågor.

Idrotten i Sverige behöver förbättra sin styrning, öppenhet och demokratiska funktionssätt. Det är slutsatsen i regeringsrapporten Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott som offentliggörs den 19 april.

– Svensk idrott borde vara i frontlinjen i dessa frågor, men vi har snarare hamnat på efterkälken, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Även om barn- och ungdomsidrotten för det mesta förknippas med positiva upplevelser och erfarenheter speglar den också samhället i övrigt, med dess brister, problem och missförhållanden. Jonas Stier, forskare vid Mälardalen högskola, går i denna text igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt vad som går att tänka på och göra inom respektive riskområde för att främja en god idrottskultur.

CIF har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en analys av förekomst och behov av ändamålsenliga idrottsanläggningar och utemiljöer i landet samt även genomföra en fördjupad analys av coronapandemins påverkan på idrottsrörelsen.

Synen på idrott och motion skiljer sig från tidigare generationer. Att träna och idrotta är viktigt för många av dagens ungdomar. Men långtifrån alla gör det för att tävla och bli duktig i en viss idrott. Många gör det snarare för hälsans skull.