Skip to main content

Trygg idrott

Inom idrottsrörelsen finns miljöer där barn och ungdomar far illa. Hur kan ledare, föräldrar, föreningar och förbund få syn på, förstå, förändra och förebygga dessa osunda idrottsmiljöer?

Föreningsidrotten förknippas i de allra flesta fall med positiva upplevelser. Tyvärr finns det undantag, konstaterar Centrum för idrottsforskning i rapporten Idrottens riskzoner från 2021. Det kan handla om alltifrån ohälsosamma elitsatsningar och personkulter kring tränare till trakasserier, sexuella övergrepp och tystnadskulturer.

I ett kapitel i rapporten går Jonas Stier, forskare vid Mälardalens universitet, igenom de största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten och hur man främjar en god idrottskultur.

Nedan följer kapitlets viktigaste slutsatser och lärdomar.

Idrottsmiljöer för barn och ungdomar:

  • finns i samhällsstrukturella, idrottsorganisatoriska, föreningsspecifika, interpersonella samt individuella sammanhang
  • innebär alltid ett makt- och statusöverläge för de vuxna
  • innebär vissa risker, vilka bör föranleda överväganden och förhållningssätt hos föreningar, ledare och vårdnadshavare
  • blir mer riskfyllda ju slutnare och tätare de är
  • blir mer riskfyllda i elitinriktade miljöer med en utbredd personkult och där ledare, föreningar och vårdnadshavare har mycket att förlora på kritik och negativ publicitet
  • innebär risker kopplade till synen på kroppen, mat och vikt, skador, sjukdom och smärta
  • innebär risker kopplade till kommunikationen och relationerna mellan vuxna och barn eller ungdomar
  • verkar ibland i en etisk gråzon och kan bli osunda och direkt ohälsosamma
  • inrymmer i vissa fall ledare som agerar olämpligt och i strid med Barnkonventionen.

Föreningar, förbund och kommuner bör verka för att:

  • idrottsmiljöer för barn och ungdomar fungerar i enlighet med idrottens värdegrund, Barnkonventionen och annan lagstiftning
  • erbjuda fortsatta utbildningsinsatser samt att verksamheter drar nytta av befintlig forskning
  • kritik och larm om missförhållanden bemöts med respekt samt värderas sakligt och med ett öppet sinne
  • i högre grad än i dag ta den utsattes position vid misstanke om missförhållanden
  • ta sitt ansvar i fråga om skyldigheten att vidta åtgärder om en ledare uppträder olämpligt eller en idrottsmiljö är osund.

Vårdnadshavare bör:

  • inte utgå ifrån att barn och ungdomar berättar om något är fel
  • vara vaksamma på personkulter, restriktioner gällande kommunikation med ledare, skador, sjukdom samt kost, inklusive ”pratet om maten”
  • kräva mer insyn i sina barn och ungdomars idrottande
  • stå upp för alla barn och ungdomar som far illa.
Personer vid en upplyst fotbollsplan

Idrott för unga förknippas för det mesta med positiva upplevelser. Men det finns brister, problem och missförhållanden. Artikeln går igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten.

Tjejlag peppar varandra i ring

Ett barnrättsperspektiv innebär inte att alla måste behandlas lika eller varje match ska sluta oavgjort. Det är däremot en påminnelse om att vuxna alltid måste utforma verksamheten utifrån barnens behov.