Vad kännetecknar svensk elitidrott?
– Studien visar att det svenska bredd- och folkrörelseidealet också har styrt utformningen av elitidrotten. Det är ganska typiskt för svensk elitidrott att vi inte bara talar om värdet av medaljer, utan även att verksamheten måste bygga på socialt ansvarstagande, glädje och god etik. Merparten av elitidrotts- och talangutveckling sker också i de lokala föreningarna snarare än i nationella elitidrottscentra. Dessutom har vi ett offentligt idrottsstöd som prioriterat barn- och ungdomsidrott snarare än elit- och talangutveckling.
Hur kan den svenska eliten ändå hålla en så hög nivå?
– Även om elitsatsningar har kommit i andra hand så har folkrörelsetraditionerna ihop med en idrottsvänligt sinnad offentlig sektor skapat ett påfallande livligt, varierat och öppet idrottsutbud. Det har funnits fina förutsättningar för unga att prova på olika idrotter, upptäcka och utveckla sina talanger. Men i övergången till senior världsklass har de statliga stödinsatserna varit mindre åtminstone fram till 2009 års samlade elitsatsning.
Hur är det att vara elitidrottare i Sverige i dag?
– Jag tycker att det är viktigt att nyansera den mediala bilden av en kommersialiserad svensk elitidrott. Det må stämma för vissa idrotter – men långtifrån för alla. Vår studie visar till exempel att det år 2010 fanns 244 landslagstrupper inom totalt 65 specialidrottsförbund. Av de totala landslagsutgifterna på drygt 370 miljoner kronor svarade fem förbund för närmare 57 procent av kostnaderna (211 miljoner kronor). Hela 49 förbund hade landslagskostnader på mindre än fem miljoner kronor vardera.
Vilka effekter har regeringens elitsatsning på 212 miljoner fått?
– Vi kan se att bidraget haft stor principiell betydelse för svensk idrott och det är ett betydande resurstillskott till svensk elitidrott. Bara satsningen i sig var ett viktigt politiskt erkännande från regeringens sida. Men i dagsläget är det inte möjligt att bedöma hur det har påverkat prestationerna på arenorna. Det vi kan säga är att den har ökat kunskapen om svensk elitidrotts utformning och existensvillkor. Den har även gjort att idrottsrörelsen infört helt nya rutiner för att följa upp förbundens elitidrotts- och landslagsaktiviteter. Vi kan också se att motsättningarna mellan RF och SOK har minskat och deras parallella system för talang- och elitstöd har blivit bättre koordinerade och effektivare.
Hur satsar andra länder på elitidrott?
– Konkurrensen mellan länderna har helt klart ökat. Fler och fler länder ökar också kraftigt de offentliga satsningarna på elitidrott. Forskare har liknat det vid en global kapprustning. Frågan är om det innebär att Sverige följer efter trenden och överger den svenska modellen. Idrotten står vid ett vägval. Vår studie kan förhoppningsvis bidra till att fördjupa diskussionen. Men beslutet måste fattas av idrotten själv.