Aktivitetsnivåerna i föreningsidrotten har minskat i alla åldersgrupper (7–20 år) under de senaste dryga tio åren. Det visar Centrum för idrottsforsknings årliga analyser av antalet deltagartillfällen per capita. Nedgången sågs först hos äldre ungdomar, framför allt flickor. Omkring 2012 vände det nedåt även bland idrottsrörelsens yngsta medlemmar, gruppen 7–12 år. Den nedgången är störst bland pojkar.
Mest aktiva är gruppen pojkar 13–16 år, följt av pojkar 7–12 år. Minst aktiva är flickor 17–20 år.
Trendbrott?
En närmare granskning av utvecklingen 2018–2019 visar en liten ökning bland flickor och pojkar i åldern 7–12 år, samt för flickor i åldern 17–20 år. Restriktioner under coronapandemin satte dock tillfälligt stopp för ett möjligt trendbrott.
Så påverkade coronapandemin barn- och ungdomsidrotten
Centrum för idrottsforskning har på regeringens uppdrag analyserat coronapandemins effekter på barn- och ungdomsidrotten. Totalt sett minskade aktivitetsnivån med tio procent bland föreningsidrottande unga 7–20 år under pandemins första år (2020), visar analysen. Men idrotterna påverkades väldigt olika. Vissa drabbades hårt, medan andra var helt opåverkade.
Nedgången i deltagartillfällen var förhållandevis jämnt fördelad avseende kön och åldersgrupp. Samtliga kategoriers deltagartillfällen minskade med 9–12 procent. Undantaget är pojkar 17–20 år, där nedgången var något större; 16 procent.
Nedgången är den största sedan vi påbörjade vår uppföljning för drygt 10 år sedan. Men man ska komma ihåg att restriktionerna för barn och ungdomar var begränsade under pandemin. Till skillnad från många andra länder uppmuntrades Sveriges idrottsföreningar att fortsätta bedriva barn- och ungdomsträning, fast utan tävlingar och resor för att minska risken för smittspridning. En fullständig timeout av föreningsidrott hade givetvis resulterat i en betydligt kraftigare nedgång, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.
Unga rör sig för lite
För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning, enligt den svenska läkarkårens rekommendationer. I det ingår allt från att cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden.
Bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den nivån. Det visar en studie av närmare 1 700 barn och ungdomars rörelse i skolan och på fritiden, som presenteras i CIF:s rapport "De aktiva och de inaktiva". Aktiviteten skiljer sig stort mellan olika barn och ungdomar. Vissa rör sig mycket både i skolan och på fritiden, medan andra inte alls är aktiva.